Den falska Lyckan

Lycka, Lyckan är ju det vi alla söker i våra liv, vi vill vara så lyckliga vi bara kan vara, dock undrar jag hur vi kan vara lyckliga, när vi egentligen är så olyckliga, jag menar all den lyckan vi har idag är materiell, var är den lyckan man hade då man inte var lycklig över de saker man haft, de saker man försöker överglänsa alla med, säger att man har bättre grejer, är lycklig för att ens grejer är bättre än de andras, att man är lycklig för de pengar man har, men hur kan pengar skapa lycka, när det endast skapar misär, vi lever fan i misär, det är sant, vi lever i ett helvete, ett helvete vi skapat med våra egna pengar, så varför tar vi inte sönder denna materiella lycka bit för bit och bygger upp den med en själslig lycka som skulle varit så mycket starkare, man ska vara lycklig för det man har och inte begära mer och mer, desto mer man har, desto lyckligare anses man vara, men vad händer sedan när man inser hur blind man varit, när allt försvinner ifrån en, när allt tas ur händerna på en och man inser hur blind man varit då man trott lyckan låg i dessa materiella saker, dessa saker som är så kalla som döden, bara att röra vid dem får mig att rysa, att vilja slå sönder, jag vill inte leva i misär, jag vill leva i lycka, kärlek och värme, inte död, kyla och hat, jag är inte lycklig över de materiella saker jag fått, jag kanske är lite glad för att jag har det för att det är bekvämligheter, men de är inte nödvändiga för jag ska klara mig, allt jag behöver är vetskapen om att jag lever bra och att jag överlever, inte att jag ska leva som en prins i ett sagoland och ha allt jag vill men inte behöver, inse sanningen, människan har trillat ner i en avgrund och vi kommer för alltid att ligga där.